Tastan förr eller senare skulle gifta sig och flytta in i en ny otau – de nygiftas egen jurta. Men jag hade inte tänkt eller föreställt mig att det skulle hända så oväntat. Tastan verkade inte ha haft någon i kikaren. Jag hade svårt att förstå hur det skulle gå att lösa en så viktig fråga under den tid som jag fanns kvar på gården. Ända fram på morgonen ringde Tastans ord i mina öron: ”Ja, det är ni som bestämmer, gör som ni vill …” Vad var han för människa egentligen? Brydde han sig egentligen om alltsammans? – Jag funderade och tittade upp mot nattstjärnorna genom tundi- ken, jurtans översta öppning. Han låg där och sov som om ingen- ting hade hänt … Gifta sig! Det är något som man gör för livet. Ja, om detta hade hänt med mig, hade jag verkligen kunnat sova då? Fast en riktig karl ska kanske reagera på det sättet? Jag mindes att två får hade gått bort sig förra året, och han oroade sig betydligt mer för dem. Sover han verkligen, eller bara låtsades? Uppriktigt sagt hade jag själv alltid drömt om en hustru. Min egen hustru! Och nu, ensam med mina tankar, lyssnade jag till nattens tystnad och kände en glädje som strömmade som en svalkande våg till mitt hjärta. Jag rös rentav en aning. Hur kommer hon att se ut, Tastans brud, min zheneshe? Av någon anledning föreställde jag mig henne som både klok och vacker och tillgiven. Hon kunde ju inte vara lika trist som far eller Tastan! Nej, om jag ska skaffa mig en hustru, så kommer säkert att vara glad, vänlig och rolig. Vem vet, när hon kommer i huset med sitt glada humör så kanske hela den här järnhårda ordningen kommer att förändras? Kanske far blir mildare till humöret? Och tillsammans kan vi försöka, hon och jag, att få fason på Tastan också..! Jag fick inte en blund i ögonen den där natten, så upphetsad var jag av alla tankar som for runt i skallen. Och det verkade på mig som om allting skulle bli precis så – det kunde helt enkelt inte vara annorlunda! … Jag gladde mig alla de följande dagarna, trots att Tastans bröllop satte stopp för alla mina planer. Far hade plötsligt sagt till mor: – Låt Dudar-bas vänta med sina studier. Det är ingen brådska. Det kommer många gäster – de

Pages: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54