Varför är människan så svag, så hjälplös? förföljde honom alltjämt. Av någon anledning påminde Zejnep, som satt mittemot ho- nom, om Ajtores mor. Det måste vara deras medfödda inställning att inte visa bort en enda av kvinna född varelse som gjorde dem så lika … – För att vara ärlig, sade Ajtore och återvände från den avlägsna värld dit minnet hade fört honom, har jag länge varit frestad att berätta för någon varför jag for till världens ände och vad jag hittade där som fick mig att leva. Kan ni föreställa er att det finns ögonblick när en person plötsligt kan berätta de mest privata ting för en fullkomlig främling, sånt som han har förträngt i åratal? Jag vet inte varför, men den senaste tiden har jag befunnit mig i den situationen. När jag var på semester på Krim blev jag nära bekant med en gammal man från södern. Han berättade hela sitt liv för mig, från födseln ända till den stunden då han kommit till Krim på semester. Och mer än en gång ville jag själv berätta min historia för gubben, men jag kunde inte förmå mig. Av rädsla. Inte han, men jag själv, var rädd att dra mig hela min historia till minnes … Det var därför som jag började prata om något annat när ni frågade. Jag måste ta mig samman, förstår ni? Zejnep såg förvånad och samtidigt rörd på sin gäst, som just varit så långt avlägsen och nu återvänt, dämpad, likt en galopp- häst som återvänt till stallet uttröttad och längtande efter vila, och själv så förtroligt blottar sitt inre … När hon betraktade hans synbarligen lugna, till och med kyliga, ansikte tycktes det henne plötsligt som om hon hade stupat i en grop i mörkret, att hon hade begått en oförlåtlig synd eller någonting liknande … Gästfrihet i all ära, men i dag har du gått för långt! sade hon till sig själv. Han må vara en utmärkt människa, men varför skulle du släppa in honom i ditt hem och stå på tå för honom? Vad ska han tro? En pigg tant för sina år! Vad får mig att tro att han är en god människa? Och även om han skulle vara det, vad har det för betydelse? Måste vi dra in alla vi möter i vårt hem? Och han är också en skön juvel. Kom hit igen, sade jag och på direkten kommer
Pages: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62