han springande. Han breder ut sig som om han vore i sitt eget hus, som om han hade flyttat tillbaka. Ja, jag har verk- ligen tagit i. Jag passar upp åt en man från gatan … Och vad gör jag nu? Tar ifrån honom tekoppen och pekar på dörren? Jag sade ”Kom”, och det gjorde han. Har du glömt hur tomt det blev när han åkte till flygplatsen? Vem var det som stod för dina ögon som en uppenbarelse? Ja, du har förlorat din frid, och nu anklagar du honom … Antagligen har den som levt länge hemifrån känt en längtan efter sina hemtrakter och vill prata med sina landsmän. Kazakens själ bor i hembygden, är det inte så..? Och vi har ett ordspråk: En hund stannar där den matas, och hjärtat hos en äkta kazakisk batyr är bundet till fädernejorden. Sedan barndomen mindes Zejnep dessa ord: I stället för att vara sultan i ett främmande land är det bättre att leva som en sultan i sitt hemland. Och alla kazaker har alltid varit beredda att byta en framskjuten ställning i främmande land mot en blygsam existens i sitt hemland. Kanske också han hade längtat efter sitt modersmål nu på ålderns höst. Och det fanns också ett annat ordstäv: En djigit som går fyrtio steg från sin egen tröskel, går fyrtio steg närmare ensamhet och hemlängtan. Och han själv var inte fyrtio steg bort, utan Gud vet hur många ki- lometer hemifrån! All right, om du nu har ställt till det så här, så får du stå ut med det. Och han verkar vara en mycket hederlig person. Ajtore var medveten om hennes tvivel och ansträngning att hitta en acceptabel ursäkt för sin oväntade vänlighet, och kände sig själv glad och smickrad av hennes bemötande. – När man är långt från sitt hemland, sade han och läppjade på vinet, kan man inte bli fri från mörka, bittra tankar. Säkert är många människor som befinner sig i främmande land glada över att vara mätta, ha tak över huvudet och kläder på kroppen, och betraktar den plats där de finner allt detta som sitt hemland. Men själv kunde jag aldrig göra det. Hur jag än försökte kunde jag aldrig glömma mitt hemland. Jag ville hem … Men det fanns en anledning, det var som en vägg. Hemlängtan plågade mig, i varje ögonblick bar jag den med mig. Totalt utpinad … Här –

Pages: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62