hett te ur kannan. Så bytte hon vattnet i vattenkokaren och satte i väggkontakten. – Föräldrar är så upptagna av sina barn att de inte märker att de själva åldras, började Zejnep för att föra in samtalet på ett an- nat ämne. Man springer runt med dem, man vänder ut och in på sig själv, man har aldrig tid att betrakta sig själv utifrån. Man gör allt för att ge dem en bra start i livet, och de växer upp och flyger bort som yra höns åt olika håll. I synnerhet smågrabbarna. Som mina … Utspridda i alla riktningar, och ingen av dem tänker ett ögonblick på att mamma kan behöva ett vänligt ord och en smula uppmärksamhet. Man får vara nöjd om de hinner fram till begravningen, och kanske till och med kastar en handfull jord på graven, men inte ens det kan man vara riktigt säker på. Min dotter är en annan sak, hon lider med en – Zejnep talade ganska fritt, som om hon öppnade sitt hjärta för en nära vän. Hon fortsatte: – Min stackars mor brukade säga att det är bara dotterns hjärta som värker för mamma. Jag vet inte om ni har hört det … Det sägs att när vi kommer till den andra världen ska änglarna på domedagen väga våra synder och goda gärningar på våg. Och människan är en svag varelse, så hennes synder väger ofta över det goda. Far och mor är inte heller utan synd, och det visar sig att de har gjort mindre gott i sina liv än ont. Så de hamnar i den flammande elden. Fattiga föräldrar ser sig om och söker efter någon som kan räcka en hjälpande hand. Men vem kan hjälpa, om ingens situation är bättre? Och förvånande nog kan en vanlig ficknäsduk visa sig tjäna en god sak i nästa värld. När föräldrarnas synder är några pund för tunga och de är på väg att hamna i tozak – skärselden – träder dottern fram med ett rop: Låt mig brinna i helvetets eld! och kastar sin näsduk i den vågskål där de goda gärningarna ligger. Så tack vare dottern vinner modern och fadern frälsning och hamnar inte i helvetet … Detta visar sig vara den stackars dotterns andel. Ajtore hade aldrig tidigare hört denna legend, och med oväntad styrka slogs han av dess enkla visdom. I sin upprördhet glömde han till och med sin
Pages: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62