TRANSITPASSAGERAREN

där kvinnan när ni kom tillbaka hit? – Ja, men det visade sig att hon avled förra året. – Frid över hennes minne, viskade Zejnep. – Min befordran gick upp i rök och min fru hängde sig nästan. Myndigheter, ni vet, de gillar inte att man kommer försent, och ännu mer ogillar de när man inte dyker upp alls. Jag har ju berättat hur det är: så snart jag har någonting på gång kommer något annat i vägen. Han nickade farväl och började gå nedför trappan. Zejnep stod kvar i dörröppningen och såg honom gå. Först när dörren längst ned smällde igen vaknade hon upp och återvann fattningen och gick tillbaka in i lägenheten. Där härskade nu dödstystnad. Ett ögonblick av livet – dröm eller verklighet? – hade flugit förbi, rört upp hennes tankar och känslor, skrattat för sitt eget höga nöjes skull och övergett henne som ett tidsfördriv för ett par timmar. Zejnep hade varit ensam länge tidigare. I flera veckor, i månader, hade hon varit ensam inom lägenhetens fyra väggar, men aldrig hade hon upplevt sin ensamhet så intensivt, och aldrig hade hon känt sig lika nedtryckt av den sorgliga tystnad som följde med ensamheten. Nej, det var ingen dröm, och hjärtat fick inte plats i hennes bröst. Hon hade inte ens kraft att städa undan från bordet. Ajto- res varma baryton ringde i hennes öron, och hon kunde se hans lugna ansikte och det ljusa, vänliga leendet och kunde höra hans skratt … Droppen av värme som fallit i hennes bröst växte, och hennes hjärta fortsatte att komma ur rytmen och bultade av glädje när hon tänkte på Ajtore, och av smärta när hon insåg att han aldrig mera skulle stiga över tröskeln till hennes hem och att hon aldrig skulle se honom igen. Herregud, vad var detta? – vad var detta? frågade hon sig själv utan att förstå vad som hade hänt med henne. – Varför kände jag mig inte ensam förut? Varför ska jag komma ihåg en man som jag bara sett en gång? En förbipasserande, en okänd, och själv har du barn och barnbarn. En sådan skam! Detta är ett tokigt infall! Det var bara den förre ägaren till lägenheten, så vad är problemet? Hon hade träffat så många olika människor förut. Det hade funnits män som hade gett henne öppna förslag: Zejnep, får jag hälsa på och dricka te när barnen har somnat?

Pages: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62