som om han samlade sig till att hoppa i vattnet. Han märkte att värdinnan observerat hans förlägenhet och slog ut med armarna i en uppgiven gest. – Det är så många år sen. Han tog upp en näsduk ur byxfickan och lade den nervöst i fickan på kavajen. De fortsatte in i rummet som låg mellan sovrummet och korridoren. Här stod en soffa till höger om ingången, en tv i motsatt hörn, ett bord med fyra stolar … Sedan såg han ytterligare två sängar, ett slitet gult nattduksbord och en låg golvlampa. Rummet var perfekt rent, välstädat och på något vis – trist. Därefter inspekterade han långsamt sovrummet och köket, medan Zejnep stod och väntade mitt i lägenheten. Och när mannen kom fram till Zejnep märkte hon hur upp- hetsad han var. Han slog ned blicken och talade med låg röst, nästan som om han måste anstränga sig: – Jag heter Ajtore och mitt efternamn är Askarov. Jag är bara här på genomresa, eller, som det heter numera, transitpassagerare. Ja, jag har fortfarande tre timmar på mig innan planet lyfter. Jag skulle ha varit i Novosibirsk nu, men jag fick veta att det var dimma och inget flygväder, och så landade jag rätt i er lägenhet. – Jamen då så, sade Zejnep hjärtligt, eftersom ni har lite tid innan ert plan avgår, så hinner ni dricka en kopp te eller två, så ni blir varm, så kan ni resa vidare. – Antingen är jag gjord av glas, eller så kan ni se rakt igenom mig, det är något som jag drömmer om! skrattade Ajtore avslapp- nat. Jag är beredd att missa mitt flyg, bara jag får lite varmt te. – Följ med då … Eller vänta, varför ska jag tvinga någon som har rest över halva jorden att trängas i mitt kök? Jag serverar det hellre här. Zejnep visade på soffan och täckte soffbordet med en ny vaxduk. Även om ni bor långt borta, så är ni den förste innehavaren av den här lägenheten! Så jag bjuder er på bröd och salt i ert eget hem! Ajtore lämnades ensam i rummet. Zejnep stängde köksdörren för att stänga ute slamret av tallrikar och fat, och lägenheten blev tyst. Återigen hördes vindens vinande utanför fönstret och regndropparnas smatter mot rutorna. Hur många gånger hade han just i detta rum lyssnat till samma höstkonsert? Och soffan stod också på sin plats, vilket inte
Pages: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62