som än händer! ”Rör dig inte ur fläcken”, hade han sagt … Låt gå för det, hon ska inte ta ett steg, om hon så skulle stå och dö, bara den där dåren kunde bli övertygad om hennes medgörlighet … Han kanske ger upp … Medarna gnisslade på nytt och hästen frustade till. Demesin! Hon hade längtat efter dessa ljud, men när hon hörde dem blev hon plötsligt ännu räddare. Skräcken for rakt igenom henne ända ned i hälarna. Kölden, tänkte hon, var ingenting jämfört med kylan som frös henne inifrån. Släden – tänkte hon plötsligt – det är ingen vanlig släde … Det är Demesins släde … den glider på ett annat sätt. Byn ska skyddas för fascisterna, förstår ni … hästen får springa i onödan!.. Och ingen vågar sig hit ut, och hon … alldeles ensam … mitt i natten … vad mera kan han hitta på? Demesin tog ingen notis om henne. Hans häst gled förbi i passgång och hon fick en skymt av släden. Han hade inte en tanke på att se efter om den stackars flickan stod kvar i kylan, att hon exakt hade följt hans order – han tog inte ett steg åt hennes håll. Där fick man för att man är snäll! tänkte hon ursinnigt. Hon insåg att han helt enkelt hade glömt henne – hon hörde hans feberaktigt upphetsade mummel när han passerade: Där är de! Därborta … En galning som levde i en värld för sig … Förnedrad och genomfrusen i kylan brast hon i tårar igen av maktlös ilska. Vad väntar du på? Upp på hästen och sätt fart tillba- ka till byn medan du lever! Men tanken på Demesins dubbelpipiga laddade hagelbössa höll henne tillbaka. Hennes grannar hade det bra i stugvärmen … Hon tänkte också på aktivisterna, som fortfarande kurade i sitt gömställe – de kunde väl åtminstone bli oroliga …? Om de börjar frysa kan de stampa igång blodcirkulationen, och om inte det hjälper så kan de alltid springa hem … Men hon själv? Hon tog nog i för våldsamt med Demesin och hans arbetsdagar!.. Hon kunde ha låtit honom åka där, runt, runt, runt. – Om jag fryser ihjäl här ute, skrek hon till sist efter honom, så ska du få fan! Släpp mig härifrån, annars tar jag loss hästen själv och rider iväg! När skrek en kvinna åt dem senast? I drömmen, kanske? Hon märkte
Pages: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22