Varenda förordning som utfärdades i Moskva brukade som regel hörsammas omgående i Alma-Ata. Så hade varit fallet ända sedan Sovjetmaktens första dagar. Besluten från oräkneliga kongresser och plenarmöten, som var otaliga, flög förbi alla ryska byar och övriga sovjetrepublikers territorier utan att dröja någonstans på vägen över Sovjetmaktens jättelika landområden, och landade just hos oss och verkställdes omedelbart just här hos oss. De ryska byarna och republikerna hade knappt hunnit höra talas om dessa beslut innan vårt folk i Kazakstan redan hade kavlat upp ärmarna och börjat sätta dem i verket. Det är ett välkänt faktum att den som börjar först också blir först färdig, och medan de ryska byarna och de övriga sovjetrepublikerna precis hunnit ta till sig allt detta nya och långsamt sätta igång, och andra kliade sig i huvudet och undrade vad i all sin dar alltsammans skulle vara bra för, ja då hade Kazakstan redan börjat skicka rapporter till Moskva om att alla uppgifter redan var genomförda, och gnuggade ivrigt händerna i väntan på nya uppgifter att ta itu med. Ett av de viktiga politiska besluten handlade om att utjämna klyftorna mellan stad och landsbygd. Så snart de centrala organens beslut nådde Alma-Ata, och därifrån förmedlades till alla regionala centra, och därifrån till distrikten och slutligen till byarna, var de lokala myndigheterna, som var vana att inte skjuta upp dekret från den högsta partiledningen, omedelbart inställda på att sätta igång att utjämna. Men hur, på vilket sätt skulle man nu utjämna klyftorna mellan stad och land? Och vad fanns det nu för klyftor att utjämna? Hur skulle vi gå tillväga för att framgångsrikt och snabbt eliminera dessa skillnader? Detta var frågor som myndigheterna i många regioner i Kazakstan kliade sig i huvudet inför, det hölls möten, man studerade yttranden från ideologiskt medvetna, välinformerade aktivister. Vi hade ingen aning om hur dessa frågor löstes på andra håll i landet, men inom produktionsenheten Socialismen, underavdelning till det välkända kollektivjordbruket Kommunismen, kom man till slutsatsen att den största skillnaden mellan stad och by hängde samman med tillgången till, respektive frånvaron av, flervåningshus. Vad gör en stad till en stad? Flervåningshusen. Vad gör en by till en by? Jo, envånings lerhyddor. Om vi river dessa hyddor och i stället bygger flervåningshus, då kommer den största skillnaden mellan staden och landsbygden att vara utplånad – sammanfattade ordföranden för Socialismen Pasjat Barakatov. Sålunda kommer höghus att växa upp i byarna, de kommer