sig inte om. Räven hade nu nått Kyzylzhar och försvann ur sikte. Hon måste ha dykt ned i ett hål. Saltanats fart förde henne framåt, så vände hon sin häst och red fram till mig. Hon tog av sig pälsmössan, skakade ut håret och pustade ut: – Uff! Hon log. – Hon slank ner i grytet! sade hon, och tillade: – Och du är just en snygg jägare. Du tittar inte på räven, utan bara på mig hela tiden. Kände du inte igen mig? – Icke. Jag gör det fortfarande inte. Jag frågar mig bara hur du lyckades tigga dig till Tastans häst … – Tigga! Hon skrattade. Skulle han lämna ifrån sig den frivilligt? Tastan sover fortfarande. Jag tar en tupplur, sa han, före mid- dag … Och jag gick ut och då får jag se att fuxen är sadlad. Och så ville jag rida – kunde inte kämpa emot. Jag brukade rida mycket medan min far levde. Fast nu har jag visst glömt hur man gör … – Var träffade du på räven? – Räven? Efter Burgendisaj. Och jag kunde inte hejda mig! Jag satte efter. Jag tog inte ögonen från hennes ansikte. Det strålade av glädje. Saltanat klappade fuxens strama nacke och gav honom en kärvänlig smekning. Men den svettiga hästen reagerade inte, tuggade bara på bettet, ögonen glittrade. – Tastan kommer inte att förlåta mig, sade Saltanat. Eller vad tror du? – Hm… Vem vet..? – Då får han låta bli! Men jag har åtminstone fått rida, och släppa mig lös … Han gruffar ett tag, sen går det över. Du ska se att han själv kommer att säga: ”Saltanat, ta en häst när du vill!” Tror du inte det? Då tror du fel. Han är snäll, bara lite surmulen … Hon tystnade ett ögonblick. Jag vet inte om hon verkligen trodde på vad hon sade. – Adjö. Jag rider hem … Jo, jag höll på att glömma. Lite nötter, här har du … Hon drog upp en handfull nötter ur fickan och gav till mig. Handen var varm, varm. – Hej så länge! Hon svängde i luften med pälsmössan och red bort. Den passade henne perfekt. Allting klädde henne. – Jag ska berätta för Tastan om räven. Absolut! ropade hon över axeln. På eftermiddagen kom Tastan ridande. På en åsna. Han red aldrig sin fux tillsammans med fåren, och tillät inte heller någon annan att
Pages: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54