MUSSLAN

att om benet bara ville lugna sig så skulle han på något sätt kunna gräva två gravar, och den tredje … Nej, den tredje skulle bli övermäktig … Tungysh märkte inte själv hur länge han hade suttit där och gnuggat det onda stället tills benet äntligen tycktes lugna sig. Till sist tänkte han att det var dags att komma på benen. Solen stod redan högt på himlen, och de vissna fläckarna av gult gräs glittrade med droppar av smält frost. Han satte ned foten i marken flera gånger, som för att pröva om det höll att stå på, och smärtan verkade inte komma tillbaka. Så reste han sig upp, men vågade ändå inte lita på foten, försiktigt började han bearbeta jordlagret. Efterhand lugnade han sig. Det var bara det översta som var fruset, tröstade han sig. Det finns inget att oroa sig för. Han skulle visserligen gräva tre gravar, det var sant … Kroppen arbetade sig varm och Tungysh hade till sist glömt smärtan. Snart var det övre frusna jordlagret bortskottat och spadtagen kändes lättare. Han hade i alla fall haft tur, riktig tur, det var inte tu tal om det! Hade han grävt här i går skulle marken ha varit hårdfrusen djupt ned, men inte i dag … Marken var skiftande på olika ställen. Bara ett par tre steg från gårdagens gravar var det tre gånger lättare att gräva. Tydligen hade den avlidne haft ett mjukt sinnelag – och det var därför jorden var mjukare här. Så gick Musslans tankar. När gravens djup nådde manshöjd började Musslan arbeta sig igenom sidorummet och kontrollera kyblan, riktningen mot Mekka måste bli den rätta. Att förbereda själva bädden är det svåraste. Han måste ligga på sidan och gräva – det fanns inget annat sätt. Men detta var han van vid…! En timme senare var sidstödet nästan klart. Tyst tog han sig ut för att vila och torka svetten ur ansiktet. Så böjde han sig fram och kikade in i mörkret. Hans tränade öga sade honom att bottnen måste fördjupas ännu ett stycke. Han suckade: det var bara att krypa ner och fortsätta – det gick trögt för honom i dag. I samma ögonblick hördes ljudet av hovtramp uppifrån. Vem kunde det vara? Ljudet stoppade rakt ovanför hans huvud. Tungysh rätade på ryggen och tittade upp ur graven. Rakt framför honom satt en äldre man på hästryggen, han hade en slokande mustasch med

Pages: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64