milt. Har du kommit till mig, mor? Ett sorgset leende spred sig genom fårorna kring kvinnans ögon och lade sig som en svag skugga över de bleka läpparna. – Jag är ingen mor åt dig, du olycklige. Jag är en duana, en tiggerska och Allahs tjänarinna. Jag har suttit här bredvid dig länge. Jag tänkte att du var en hemlös person som var på väg att dö, och jag bestämde mig för att läsa en avskedsbön. Fast det är för tidigt för dig att tänka på begravning. Ta här lite vatten, dina läppar är spruckna. När hon låtit honom dricka sig otörstig, frågade hon: – Vart är du på väg, min käre? – Dit näsan pekar. – Inte så lång väg då. Den gamla kvinnan smålog igen. – Några släktingar? – Allah är en, och jag är en. – Hur länge har du legat här? Men utan att vänta på svar svarade hon själv: – Ganska länge, tycks det. Du fryser så du skakar – du är genomfrusen. Tag av dina trasor och byt kläder. Hon letade i sin väska och drog fram en uppsättning slitna, men ännu dugliga manskläder och räckte till Tungysh. – Lev länge, mor … – Varför ska jag leva länge? Säg hellre: må själen din vila. – Må själen din vila. Han drog sig undan till ett buskage och höll på länge med att byta kläder, och hela tiden satt den gamla kvinnan med ansiktet bortvänt och stödde sig på sin blankpolerade vita käpp. – Hur gammal är du? frågade hon när Tungysh mödosamt kom gående tillbaka på sina svaga, värkande ben. – Trettio. – Tolv år yngre än jag, och vill tro sig vara son, kallar mig för mamma … – Det kan inte vara sant! Tungysh stirrade förvånad. Hur skul- le han kunna tro att denna krökta, vissnade gamla kvinna bara var fyrtiotvå år gammal? – Se på dig själv. Du liknar en gammal gubbe, enda skillnaden är att håret är svart. Det var inga sötebrödsdagar som förde dig hit. Vad glor du för – har jag inte rätt? Och vad finns det för något att gissa? Allting syns på långt håll. Berätta nu vad du flyr ifrån … Och för första gången i sitt liv, utan att dölja någonting och utan att blygas för tårarna som långsamt rann utför hans insjunkna kinder, berättade han om sina prövningar. Han berättade om en förtrampad

Pages: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64