mor ha räddat honom från sjukdomar, tröstat honom och gett honom de bästa bitarna när de åt? Vad var det för mening med alltihop? För att en förlupen kula skulle göra slut på hans liv? Magistern bad oss att inte gå in till den stackars mamman. Vi väntade vid grinden och lämnade inte vagnen. Han kom ganska snart ut igen, mörk i ansiktet, förtvivlad, och sade åt oss att gå hem och gick sedan i andra riktningen, tydligen för att lämna häs- ten och kärran där han hade hämtat dem. Vi ställde inga frågor. Och Kulman och jag vandrade genom den mörklagda byn, förbi sedan länge vilande hus, och vi var tysta, nedstämda av de nyheter vi just hade fått. Vinden knuffade oss framåt i ryggen, precis som den där gången i snöstormen, med isiga händer, samma stjärnor brann på himlen, fast i dag var de många fler än då, de trängdes på himlavalvet och blinkade ibland till varandra. – Ongar, sade Kulman tyst. – Ja? – Minns du kärran som stod framför vårat hus? – Jag frågade vems den var och du sa inget. – Den där kärran … Han började andas tungt, som om han ansträngde sig för att hålla tillbaka gråten när han fortsatte: – Den kommer från en annan gård. Min styvmor kör den ofta, och ibland kommer hon hem tillsammans med honom, och han stannar över natten hos oss. Jag sover i ladan allt oftare nu. – Zergul då? Ser hon verkligen detta? – De bäddar åt henne i hallen. Och det är kallt där ute. Första gången ville Zergul inte, men styvmor hotade henne igen med ugnen. Tyst med dig, sa hon, annars stoppar jag dig i ugnen. Hela tiden tjatar hon om samma sak och skrämmer upp flickan så att hon gömmer sig för mig också, och berättar inte ens något för mig. Och när vi tog avsked av Maden – du minns att vi satt nästan hela natten i deras hus – då, när jag kom hem nästan trampade jag på Zergul i farstun. Jag visste inte att de hade skickat ut henne ur rummet. Hon var vaken och insvept i en filt, men frös och kunde inte hålla sig varm. Jag frågade vad som hade hänt, men först sa hon ingenting, hon var rädd, och sen fick jag sanningen ur henne. Om du inte förklarar vad som händer här så går

Pages: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55