VI SLAPP UPPLEVA KRIGET

som han aldrig skulle kunna göra ogjort … – Gå, upprepade han. Jag står och vilar en stund, sen går jag in. – Jag vill följa med dig. Han sade inte emot och vi steg över tröskeln till rummet. Panzaj och Zergul sov. Kulman vred upp veken på lampan som stod i fönstret. Panzaj hade hört fotstegen: – Oljan brinner slut, sänk lågan. I lampans sparsamma flämtande sken såg jag Kulmans bleka ansikte. Hans läppar darrade. Och då hörde vi Zerguls tunna, späda gråt. Kulman vek undan filten från hennes huvud. – Hur är det med dig, Zergul? Har någon varit dum mot dig? frågade han upprört. Nå? Varför säger du inget? Berätta vad som har hänt! Zergul försökte gömma huvudet under filten, men han hejdade henne. Flickan snyftade, det verkade som om hon hade gråtit länge och inte kunde lugna sig. Hon skulle säkert ha gråtit högt om hon inte varit så rädd för sin styvmor. – Låt henne vara! röt Panzaj strängt. Du var mig också en vän i nöden. Men Kulman var inte rädd. Han gick fram till Panzajs säng och frågade hotfullt: – Varför gråter hon? – Hon spillde fotogen, det är därför hon tjuter! En stor flicka som inte ens kan tända en spis! Svaret verkade inte passa honom. Han gick tillbaka till Zerguls säng. – Varför gråter du? Får jag höra, var inte rädd! När jag är hos dig behöver du inte vara rädd för någonting eller någon. Förstår du? Han tvingade flickan att sitta ned, och jag kunde se att ansiktet var svullet av tårar, och de långa ögonfransarna klibbade samman. – Jag frös … Jag var ensam och ville sätta på spisen och så råkade jag spilla lite fotogen … – Och Panzaj, var har du varit? frågade Kulman trotsigt och duade henne avsiktligt. Zergul ryckte till av överraskning. Panzaj stirrade ilsket på Kulman. Så här långt hade det aldrig gått tidigare. – Hon … hon åkte iväg i vagnen med den där farbrorn … Hon kom nyss tillbaka. Panzaj flög upp som en panter och rusade mot Kulman: – Håll käften, snorunge! Du ska skita i vart jag går och med vem jag går! Försöker du spionera på din mamma? Va? Håll käften på dig! Kulman verkade inte lyssna på sin upprörda styvmor. – Kom den där farbrorn hit igen? frågade han. Har han sovit här igen? – Nej, viskade flickan.

Pages: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55