Rödkulla, dödat vargen och räddat kalven … Hon gav till en liten barnslig suck och vände sig bort från mig. Hennes axlar skakade lätt, hon grät tyst, och jag ville också gråta för hennes skull, för min pappa, för den döda kalven och den stackars Rödkulla, för min syster, som tryggt snusade bakom förhänget, för alla och allt … Och så gick den långa, smärtsamma natten. Jag stoppade hastigt ned alla saker i min väska, böckerna och skrivhäftena som jag var beredd att göra mig av med för alltid, och öppnade dörren. – Hördu! ropade Erkinaj efter mig. Slå inga kanor på isen! – Jag lovar, svarade jag. Jag förstod vad hon var orolig för. Alla tre använde vi samma stövlar och var tvungna att vara rädda om dem som om de var det dyrbaraste vi ägde. Och på isiga vägar blir sulorna fort slitna. Våra stövlar var i storlek fyrtioett och både mamma och Jerkinaj drunknade i dem, och mig ska vi inte tala om. Men tack och lov att vi åtminstone hade dem, annars hade vi inte kunnat gå utomhus – varken efter is eller för att hämta ved eller gå till skolan … Jag stannade längs vägen som jag brukade för att hämta Kulman. Den stackarn var mycket värre ute än jag: hans kläder var slitna, stövlarna var trasiga och mössan såg ut som en skabbig katt … Kulmans mamma var inte hemma, hon hade gått till kolchosen en bit bort på kvällen och blivit kvar över natten. Deras hus såg ut som en ödetorp! Tomt, kalt och kallt … Kulmans nioåriga syster Zergul stod på huk framför spisen och försökte blåsa liv i glöden. Flickan blåste och blåste, men gödselbriketterna ville inte ta fyr och en halvbrunnen trädgren som var täckt med ett tjockt lager aska spred en stickande rök. Till sist tog Zergul ett djupt andetag och blåste så hårt att askan flög upp i ett moln och rakt i hennes ansikte. Flickan hostade och hoppade åt sidan. – Vad stånkar du för? Du skulle ha satt eld med ett papper, sade Kulman strängt. – Var skulle jag få det ifrån? svarade Zergul med gråt i rösten och tänderna skallrande av kylan. Hon hukade sig ned igen framför spisen. – Vänta, får jag försöka? Ge mig en tändsticka … – Jag har inga tändstickor … Jag öppnade snabbt min väska, rev ut en sida ur

Pages: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55